Enligt Kronofogden så är mellan 400 000 – 600 000 människor överskuldsatta i Sverige, antalet varierar beroende på hur man väljer att definiera begreppet överskuldsatt. Om man också väljer att räkna in barn till överskuldsatta och sambo/partners så utvidgas genast siffran till ca 1.5 miljon svenskar som på ett eller ett annat sätt drabbas direkt eller indirekt av överskuldsättning. Sedan 1994 har överskuldsatta gäldenärer kunnat söka skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Tanken bakom skuldsanering är att erbjuda ekonomisk rehabilitering till kvalificerade insolventa som saknar möjlighet att betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid och därmed återfår samhället en rehabiliterad individ. Fungerar det? Absolut inte, statistik från Kronofogden visar att mindre än 4000 skuldsaneringsansökningar beviljas årligen, vilket representerar mindre än 1 % av gruppen överskuldsatta. Över 50 % av de gäldenärer som beviljats skuldsanering är i pensionsåldern när den 5-åriga skuldsaneringsprocessen är avslutad och kommer därmed inte tillbaka till arbetslivet.
Studier har visat att över hälften av överskuldsatta inte förvärvsarbetar efter överskuldsättning jämfört med innan överskuldsättningen, en nationalekonomisk katastrof som beräknas kosta samhället mellan 30 – 50 miljarder kronor per år enligt Kronofogden, vilket tåls att jämföra med det samlade skuldberget som svenskarna har hos Kronofogden på totalt 60.6 miljarder kr. Vi skulle alltså gå med ”vinst” inom två år om vi valde att skriva av alla skulder hos kronofogden. Varför ser det ut såhär? I Sverige, till skillnad mot andra EU-länder tillåter vi inkassobolag att rikta sina tjänster mot privatpersoner, deras hela verksamhet går ut på att köpa och sälja förfallna fordringar till ett så lågt pris som möjligt och med hjälp av ständiga utskick och telefonsamtal kringgå preskriptionslagen. Inkassobolag använder en skattefinansierad myndighet som Kronofogden för att driva in skulder från svenska gäldenärer, dessa pengar hamnar många gånger i skatteparadis då många inkassobolag har sätet utomlands. Varför ska svenska skattebetalare vara med och bidra till denna statligt subventionerade kapitalexport?
De som bäst kan analysera risker och sia om framtiden arbetar på banker och andra kreditinstitut, men denna kunskapsklyfta återspeglas inte i kreditavtalen mellan bank och låntagaren, där är det kunden som får stå med all risk ensam medans experterna går fria. Oansvarig kreditgivning borde resultera i att bankerna omedelbart förlorar minst 50 % av utlånat belopp vilket inte kan återkrävas av låntagaren. Är det rimligt att banker och kreditinstitut vältrar över kostnaderna för sina dåliga affärer på skattebetalarnas bekostnad utan att behöva ta ansvar eller ställas till svars? I andra länder som England och USA betraktas en personlig konkurs som ett misslyckande av kreditmarknaden medans samma fenomen i Sverige betraktas som individens misslyckande.
Vad som behövs är att skuldsenaneringslagen förändras så att fler människor och framförallt yngre människor kan komma tillbaka fortare efter en överskuldsättning, kvalificeringskraven bör ändras så att ålder på skulder inte längre beaktas, så att folk inte passiviseras i ung ålder med framtiden som insats, men det slutliga målet måste vara att få banker och kreditinstitut att syssla med ansvarsfulla kreditanalyser där bankens och låntagarens risker solidariskt återspeglas i kreditavtalen.
Det är valår i år, det ska bli intressant att se vilket parti som väljer att representera och företräda 1.5 miljon svenskar i utanförskap.
Mattias Savemark
Mittuniversitetet Östersund
Utöver dessa 1,5 miljoner kan man räkna med att utförsäkrade från FK och många fas 3-are som inte finns där ännu kommer att hamna där och då kommer denna grupp att motsvara ca: 20% av befolkning (i denna grupp är det bara några få procent som tillhör gruppen "Lyxfällan") så innom 6-12 månaader kommer kostnads beloppet för samhället att bli större
Nästa tankvärda inlägg kommer från NoCash
De giriga gamarna i samhället...
Man ställer sig ofta frågan som överskuldsatt…
Vad är det för typ av människor som arbetar på ett Inkassoföretag som Lindorff, Alektum, Svea och Intrum Justitia? En affärsverksamhet som bygger till 100 % på att tjäna pengar på andra medborgares ekonomiska olycka. Människor som har kommit på kant i ekonomiskt tillvaron via olika situationer allt från skilsmässor, sjukdom, arbetslöshet eller konkurs till överkonsumtion. Det senare verkar vara det som de flesta man idag förknippar med att vara skuldsatt och drabbas av inkassoåtgärder. Men vem som helst kan drabbas, när som helst… och framförallt inte av överkonsumtion. Hur kan man i dagens moderna företagsklimat…
Få bedriva en affärsverksamhet som använder helt omänskliga metoder. Grunden till verksamheten består av gamla förfallna skulder som upphandlas till rena vrakpriser. Till skulderna tillkommer den så lönsamma dröjsmålsränta, oftast flera 100 % av skuldens totala värde. Som exempel om en skuld från 90-talet på 100 000 kr, har ett försäljningspris på 5-7 % av det aktuella värdet. Det vill säga 5 000 kr – 7 000 kr. Till det tillkommer den då 20 åriga dröjsmålsräntan som då troligen ligger på cirka 300 000 kr. Den totala skuldbördan uppgår då till cirka 400 000 kr för den skuldsatte. Men Inkassoföretaget har bara betalat några tusenlappar för skulden. Denna skuld kan Inkassoföretaget sedan driva in livet ut för den skuldsatte, eller sälja vidare på marknaden. Det är inte ovanligt att en skuld har 10-15 olika ägare under sin tid som skuld. Hur har Inkassoföretagen råd…
Att driva in dessa skuldfodringar och få det hela att bli så ekonomiskt kan man också fundera på. Men svaret är så enkelt det kan bli. Man tar hjälp av en statlig myndighet Kronofogden som dessutom inte kontrollerar att Inkassoförtaget har saklegitimitet och äger skulden. Det ansvaret till konstigt nog på den skuldsattes ansvar. Alla kostnader som tillkommer indrivningen ex. 300 kr för betalningsföreläggandet som dock är en engångskostnad, till 600 kr per år till Verkställigheten för att hålla ärendet aktiverat läggs till på skuldbördan. Så kostnaden för indrivningen och hanteringen blir alltså minimalt. Detta måste nog vara den enda unika branschen på företagsmarknaden som kan agera med dessa gynnsamma förutsättningar. Med ett otroligt ekonomiskt upplägg…
Som gör att du som skuldsatt aldrig någonsin kan bli skuldfri. Den helt orealistiska dröjsmålsräntan ser till att skulden hela tiden ökar, i förhållande till det som kan betalas. Plötsligt så har man blivit en ekonomisk produkt som genererar pengar bara genom sin egen existens. Den moderna tidens slav, man kan säljas och köpas hur många gånger som helst. Det värsta av allt är att det är helt lagligt. Jag har personligen…
Varit utsatt för dessa ”Gamar” via gamla obetalda skulder som härstammar från 1993 och en separation som sedan sålts vidare till nya ägare. Jag slutar aldrig att förvånas av deras omänskliga metoder, gång på gång då man erhåller deras giriga krav. Inte en enda gång på hela 17 år, har något Inkassoföretag någonsin erbjudit någon ekonomisk uppgörelse. Det har blivit som ett krig, eftersom jag inte har några ekonomiska resurser och är kvalificerad insolvent. Dessutom beviljar Kronofogden inte min ansökan om skuldsanering. Det byråkratiska systemet sätter min person i ett moment 22, eftersom jag inte kan bli skuldfri av egen kraft. Men NoCash fortsätter striden…
Ingen för de överskuldsattas talan i någon form, vi är flera hundra tusen i dagens samhälle som är drabbade. Vår existens bekräftas bara av Inkassoföretagen, men inte av våra medmänniskor eller politiker. Fler och fler blir drabbade, då ingenting sker för att bromsa utvecklingen alls. Kostnaden för denna situation kostar svenska samhället nästan 100 000 000 000 kr varje år. 100 miljarder på grund av att det politiskt byråkratiska systemet inte fungerar som det borde. Ingen vill erkänna att samhället sakta men säkert förfaller. Där allting numera konstigt nog handlar om pengar.
Jag är en Fattig Riddare och kan bara inte sluta att strida för rättigheter som överskuldsatt, trots att det verkar vara helt meningslöst i alla avseenden. Bättre en dag med svärd i hand, än ett liv på knä.
Vad hände egentligen med de mänskliga rättigheterna, i vårt välståndssamhälle?
Vad är det för typ av människor som arbetar på ett Inkassoföretag som Lindorff, Alektum, Svea och Intrum Justitia? En affärsverksamhet som bygger till 100 % på att tjäna pengar på andra medborgares ekonomiska olycka. Människor som har kommit på kant i ekonomiskt tillvaron via olika situationer allt från skilsmässor, sjukdom, arbetslöshet eller konkurs till överkonsumtion. Det senare verkar vara det som de flesta man idag förknippar med att vara skuldsatt och drabbas av inkassoåtgärder. Men vem som helst kan drabbas, när som helst… och framförallt inte av överkonsumtion. Hur kan man i dagens moderna företagsklimat…
Få bedriva en affärsverksamhet som använder helt omänskliga metoder. Grunden till verksamheten består av gamla förfallna skulder som upphandlas till rena vrakpriser. Till skulderna tillkommer den så lönsamma dröjsmålsränta, oftast flera 100 % av skuldens totala värde. Som exempel om en skuld från 90-talet på 100 000 kr, har ett försäljningspris på 5-7 % av det aktuella värdet. Det vill säga 5 000 kr – 7 000 kr. Till det tillkommer den då 20 åriga dröjsmålsräntan som då troligen ligger på cirka 300 000 kr. Den totala skuldbördan uppgår då till cirka 400 000 kr för den skuldsatte. Men Inkassoföretaget har bara betalat några tusenlappar för skulden. Denna skuld kan Inkassoföretaget sedan driva in livet ut för den skuldsatte, eller sälja vidare på marknaden. Det är inte ovanligt att en skuld har 10-15 olika ägare under sin tid som skuld. Hur har Inkassoföretagen råd…
Att driva in dessa skuldfodringar och få det hela att bli så ekonomiskt kan man också fundera på. Men svaret är så enkelt det kan bli. Man tar hjälp av en statlig myndighet Kronofogden som dessutom inte kontrollerar att Inkassoförtaget har saklegitimitet och äger skulden. Det ansvaret till konstigt nog på den skuldsattes ansvar. Alla kostnader som tillkommer indrivningen ex. 300 kr för betalningsföreläggandet som dock är en engångskostnad, till 600 kr per år till Verkställigheten för att hålla ärendet aktiverat läggs till på skuldbördan. Så kostnaden för indrivningen och hanteringen blir alltså minimalt. Detta måste nog vara den enda unika branschen på företagsmarknaden som kan agera med dessa gynnsamma förutsättningar. Med ett otroligt ekonomiskt upplägg…
Som gör att du som skuldsatt aldrig någonsin kan bli skuldfri. Den helt orealistiska dröjsmålsräntan ser till att skulden hela tiden ökar, i förhållande till det som kan betalas. Plötsligt så har man blivit en ekonomisk produkt som genererar pengar bara genom sin egen existens. Den moderna tidens slav, man kan säljas och köpas hur många gånger som helst. Det värsta av allt är att det är helt lagligt. Jag har personligen…
Varit utsatt för dessa ”Gamar” via gamla obetalda skulder som härstammar från 1993 och en separation som sedan sålts vidare till nya ägare. Jag slutar aldrig att förvånas av deras omänskliga metoder, gång på gång då man erhåller deras giriga krav. Inte en enda gång på hela 17 år, har något Inkassoföretag någonsin erbjudit någon ekonomisk uppgörelse. Det har blivit som ett krig, eftersom jag inte har några ekonomiska resurser och är kvalificerad insolvent. Dessutom beviljar Kronofogden inte min ansökan om skuldsanering. Det byråkratiska systemet sätter min person i ett moment 22, eftersom jag inte kan bli skuldfri av egen kraft. Men NoCash fortsätter striden…
Ingen för de överskuldsattas talan i någon form, vi är flera hundra tusen i dagens samhälle som är drabbade. Vår existens bekräftas bara av Inkassoföretagen, men inte av våra medmänniskor eller politiker. Fler och fler blir drabbade, då ingenting sker för att bromsa utvecklingen alls. Kostnaden för denna situation kostar svenska samhället nästan 100 000 000 000 kr varje år. 100 miljarder på grund av att det politiskt byråkratiska systemet inte fungerar som det borde. Ingen vill erkänna att samhället sakta men säkert förfaller. Där allting numera konstigt nog handlar om pengar.
Jag är en Fattig Riddare och kan bara inte sluta att strida för rättigheter som överskuldsatt, trots att det verkar vara helt meningslöst i alla avseenden. Bättre en dag med svärd i hand, än ett liv på knä.
Vad hände egentligen med de mänskliga rättigheterna, i vårt välståndssamhälle?
